Under de senaste fem åren har balkonginglasningens betydelse för att höja lägenheternas energieffektivitet blivit ett synnerligen viktigt tilläggskriterium vid anskaffningen av balkonginglasning.

- Inglasningens värde ur livscykelsynpunkt kommer ytterligare att växa i den närmaste framtiden, när också  kolfotspåren av olika material beaktas i analysen. De energieffektivitetsregler som tagits i bruk i år och i fjol innefattar redan krav, vilkas beaktande gör att inglasning är en ännu förnuftigare lösning än vad den var före dessa skärpta regler, konstaterar Ramboll Finland Oy:s energiexpert Kimmo Hilliaho.

Hilliaho har satt sig in i balkonginglasningarnas energieffektivitet såväl i sitt diplomarbete vid Tammerfors tekniska universitet som i forskningsprojekt beställda av Lumon Oy, vilka utförts av Ramboll Finland. Han presenterade resultaten av de sistnämnda vid ett av Tammerfors tekniska universitet arrangerat byggnadsfysikseminarium i oktober 2013.

Nyttorna störst i 70-talshus

Hilliaho utredde i sin undersökning balkonginglasningens effekter på energieffektiviteten i ett på 1970-talet byggt flervåningsbostadshus i Hervanta. Bedömningen av energieffektiviteten baserade sig på dynamisk modellering och utförda temperaturmätningar samt jämförelse av resultaten med varandra.

De resultat Hilliaho och Rambolls energiplanerare Eerik Mäkitalo presenterade avslöjade ansenliga skillnader i byggnadernas energieffektivitet i anslutning till inglasning och avsaknad av inglasning.

- Inglasningens energieffektivitetsverkningar är bäst i synnerhet i de 1970-talshus, i vilka isolerings- och energieffektivitetskriterierna har ägnats liten uppmärksamhet när de byggdes. Fördelarna med inglasningen framhävdes än mer med indragna balkonger, alltså balkonger, vilkas vägg på tre sidor har en sluten konstruktion, förklarar Hilliaho.

Inglasning av balkonger ger i finländska förhållanden i bästa fall drygt tio procents besparingar i uppvärmningsenergiräkningen. Den genomsnittliga besparingen utgående från en simuleringsanalys av 256 bostäder i ett förstadsflervåningshus är 5,9 procent.

- Den största nyttan av balkonginglasning får man i ett i Helsingfors beläget, på 1970-talet färdigställt  flervåningshus, vars indragna balkonger vetter mot söder och vars tilluft tas via balkongen, sammanfattar Hilliaho.